Lyssna
Svenska folkdräkter bars för länge sedan till vardags, medan de idag mest plockas fram vid högtider. På 1970-talet fick sverigefinnarna sin egen dräkt.
Foto: Erik Annerborn 
Grund för anrikt museum
Språk- och folklivsforskaren Artur Hauzelius samladei slutet av 1800-talet ihop bygdedräkter från hela landet, en samling som sedermera blev grunden till Nordiska muséet.
På 1970-talet skapade Kaino Oinonen en folkdräktsom berättar om sverigefinnarnas liv. Den röda randen i den sverigefinska dräktkjolen symboliserar drömmar och förhoppningar och den svarta står för sorg och saknad. Silversmycket heter ”Flygande fågel” och syftar till att flyga till hemlandet om sommaren för att sedan återvända.
En tätt sammanflätad historia
Från 1100-talet fram till tidigt 1800-tal var Finland en del av det svenska riket. I Sveriges så kallade ”finnmarker” har människor från Finland bosatt sig under århundraden. Många styrde kosan mot gruvor och skogar i Västmanland, Närke, Värmland, Dalarna och Norrland, men också direkt till huvudstaden Stockholm.
Andra kom senare som politiska flyktingar från det ryskstyrda Finland och efter andra världskriget stannade tusentals evakuerade finska krigsbarn kvar i sina nya svenska hem.
Svensk industri lockade
Foto: Erik Annerborn 
Många unga finländare flyttade under den senare delen av 1900-talet till Sverigeför att få bostäder och jobb inom industrin. Tyvärr var det ofta svårt för dem att bli en del av det svenska samhället och lära sig språket. Det var inte ovanligt att folk såg ner på lågutbildade sverigefinnar och att andra behandlade dem illa.
Rätt till sitt modersmål
Idag är sverigefinnarna en erkänd nationell minoritet med egen flagga och högtidsdag. Umeå, Skellefteå och Örnsköldsviks kommuner är några av de 66 förvaltningsområden för finska. Det innebär att en finskspråkig person kan använda sitt modersmål i all kontakt med myndigheter.
Källor och mer läsning
Sverigefinnarnas historia av Karin Fingal på Minoritet.se
Katalogen till utställningen ”Dressing Swedish – from Hazelius to Salander”
Skrivet av: Frida Rönnbäck Sverigefinnarnas dag firas den 24 februari. Vi passar på att tipsa om några barnböcker av sverigefinska upphovspersoner. Skrivet av: Anne Alenbro Lindström Finlandiapriset, Fack-finlandiapriset och Finlandia Junior delas ut till författare som är finska medborgare för framstående skön-, fack- och barn och ungdomslitteratur. Här är 2021 års nominerade titlar och vinnare. Skrivet av: Anna Sahlén Biblioteken i Umeå lånar ut temaväskor som stöd för förskolor och andra som vill lära sig mer om Sveriges nationella minoriteter. Skrivet av: Petra Mörtvik Sverige har fem nationella minoriteter. Vad betyder det att vara en nationell minoritet och hur blir ett språk ett minoritetsspråk? Petra Mörtvik på Umedalens bibliotek reder ut begreppen. Skrivet av: Annalena Hedman Med hjälp av utrotningshotade får och en uppsättning spinnrockar för hon ett stycke kvinnlig kulturhistoria vidare in i framtiden.<br/> Kia Jonsson prioriterar lugnet och de små utgifterna mer än myllret och de stora inkomsterna. Skrivet av: Anna Östman I flera decennier har Britta Marakatt-Labba berättat historier och deltagit i samhällsdebatten med sin textilkonst. Här berättar hon om hur hennes broderier växer fram, om att inspireras och att själv inspirera. Undertitel: Sollerön, Mora, Venjan, Våmhus Av: Rittedal, Mejt Språk: Svenska Publiceringsår: 2015 Klassifikation: Folkdräkter Finns som: Bok Undertitel: tradition-tillskärning-skötsel Av: Cras, Margaretha Språk: Svenska Publiceringsår: 1984 Klassifikation: Hem och hushåll Finns som: Bok Av: Bohlin, Monica Språk: Svenska Publiceringsår: 1975 Klassifikation: Folkdräkter Finns som: Bok Språk: Svenska Publiceringsår: 1975 Klassifikation: Folkdräkter Finns som: Bok Undertitel: tradition och sömnad Av: Centergran, Ulla Språk: Svenska Publiceringsår: 1986 Klassifikation: Hem och hushåll Finns som: Bok 
Visa fler 
- Vuxna
- Minoriteter
- Finland
- Sverige
- Migration
- Kläder
- Folkliv
Skrivet av:Anna Östman den 24 februari 2022
